Adamsson Löfgren
Tre skrivtips du inte hört förut
Gräv där du står? Läs fler böcker? Ge aldrig upp? Blah! Här kommer tre skrivtips du inte hört tidigare!
Tips 1 - Den osynliga reaktionen.
För att snabba på dialoger vill vi ibland undvika att skriva ut alla svar och reaktioner. Exempel: "Vill du ha mer kaffe?" frågade huvudpersonen.
"Ja", svarade bikaraktären.
"Här, varsågod", sade huvudpersonen och hällde upp. Detta är okej, men kanske lite övertydligt. Vi försöker snabba på det.
"Vill du ha mer kaffe?"
Bikaraktären nickade.
"Här, varsågod", sade huvudpersonen och hällde upp.
Men visste du att vi kan få in bikaraktärens reaktion, utan att någonsin nämna den? "Vill ha mer kaffe? Här, varsågod." På det här sättet förstår vi vad som måste ha hänt i mellanrummet, utan att någonsin nämna det. Då svaret "ja" eller en nickning inte heller är särskilt intressant som reaktion, så är det också ett väldigt bra sätt att snabba på dialoger och utbyten utan att tappa något av värde.
Tips 2 - Skriv scener, inte kapitel
Lär dig av filmmanusförfattarna och skriv scener, inte kapitel. Att tvinga in kapitel i förväg, innan de är skrivna, gör det inte bara svårare att skriva, men otroligt mycket svårare att redigera. Säg till exempel att en scen gör sig bäst på en viss plats i boken, eller att du inser att den nog borde kortas ned eller delas upp, eller tas bort helt, så kan det förstöra bokens kapitelindelning och rytm om du satt den i förväg. Om du däremot har en generell plan där många scener måste komma i en viss ordning, medan andra kan komma lite när det passar, så blir det också lättare att hitta naturliga platser för dina scener. Du kan till exempel veta med dig att du vill ha en scen där karaktären blir överkommen av sorg över något den hållit inom sig, men det mest lämpliga kapitlet kan vara okänt för dig i förväg innan du skrivit hela eller delar av boken. Du kan samtidigt redan ha skrivit scenen eller en skiss för scenen i förväg. Att tänka i scener är också en bra övning som författare, där man mer kritiskt måste utvärdera varför en viss scen ska finnas eller inte finnas.
Tips 3 - Sherlock Holmes-radbrytningen
Det här tipset kallas som det gör för att det inspirerats av ett "trick" som författaren till Sherlock Holmes, Arthur Conan Doyle, använder mycket i sitt skrivande. Efter ett klientbesök i rummet på Baker Street måste Watson och Holmes alltid diskutera vad klienten berättat, men först när de är i enrum. Sättet som Doyle rör oss från att klienten är i rummet, till att Holmes och Watson är i enrum, är med en enkel radbrytning, enligt följande mönster. Klienten är i rummet. Holmes försäkrar klienten om att de nog ska kunna lösa det här.
"Tack", säger klienten. "Jag litar fullständigt på dig."
*den berömda radbrytningen*
"Varför sade du så?" frågar Watson, efter att klienten gått. "Det finns ju inte en chans att vi kommer att lösa det här!
Det här är ett bra sätt att flytta sig fram i tiden, utan att tappa stundens närvaro. Ett vanligt "misstag" skulle vara att trappa ned scenen, tappa läsarens intresse, sedan försöka bygga upp det igen. I stället besparar Doyle oss att se på medan klienten lämnar rummet och avslutar inte ens dialogen, utan låter konversation fortsätta på nästa rad, om än några minuter senare.